Den stora bilden ovanför visar en flaska och ett glas från vad som brukar kallas "världens bästa öl". Helt enkelt en Westvleteren, i detta fall en blond (den var billigast...). För er som inte vet är detta bryggeri legendarisk, mycket på grund av att de inte bedriver någon större kommersiell verksamhet. För att få tag på deras öl (som bryggs endast av munkarna på klostret) ringer man till en stationär telefon. I bästa fall får man tag på någon, i värsta fall får man ringa i veckotal innan någon svarar. Om man har lyckan att få tala med någon kanske man kan få köpa deras öl. Då måste man dock åka dit och hämta dem, vilket innebär en tripp till Belgien. Ölen är av förståeliga skäl ganska dyr. Denna flaska kostade 195 kr, och då var det den billigaste av tre stycken. Detta var deras Westvleteren Blond. Kan helt klart förstå varför den kallas världens bästa öl. De där munkarna vet vad de håller på med, absolut! Den var som ett vin, blev bättre efter den fått luftas lite.

Två dagar efter denna kväll på Akkurat i Stockholm (glömde nämna det..) hade jag en till angenäm ölupplevelse. Kag var hemma hos en musikerkollega, den smått genialiska Nils Berg (som tyvärr inte var hemma). Men jag fick i alla fall äran att få smaka på en av hans nybryggda öl, en öl av surölstyp med en hemlig ingrediens. Jag ska inte nämna vilken, det får bli en hemlighet. Då slog det mig att det finns en uppsjö av musiker som brygger öl. Kanske är det det man ska göra. På något vis samla en massa musiker och andra konstnärer under en fana, som ett ölkonst-kollektiv? Jag tänker att öl, som är ett hantverk, skulle kunna bli konst. Visst är det krystat att försöka återuppfinna hjulet (ölen), men det är ju också roligt med öl som sticker ut ur mängden, både visuellt och smakmässigt. Hmm, jag har något att tänka på..

Hej!  

I fredags bestämde jag, med tips från andra bryggare, att försöka höja alkoholmängden, samt få igång jäsnigen genom att addera socker i jäshinken. Socker lät tråkigt tyckte jag, så istället hällde jag i en deciliter fin lönnsirap som jag fick i födelsedagspresent när jag var i Montreal senast. Tänkte att sirapen i sig skulle ge lite smak kanske... Hursomhelst så kom jäsningen igång rejält i lördags. Det skummar i karet och bubblar rejeät i vattenlåset! Däremot glömde jag ta ett nytt OG (original gravity) efter jag hällt i lönnsirapen, så jag vet inte riktigt vad det kommer att bli för alkoholhalt. Men men, det blir som det blir. Antar att den inte blir särskilt stark. En kul detalj är att varje gång det bubblar i vattenlåset, så kommer det ut lite arom. Det luktar väldigt trevligt (en aning sött) av humle och malt! Humlen jag använt till denna första brygd är: Tomahawk/Columbus, Summer och East Kent Golding. Summer använder Poppels i sin helt lysande IPA; Nya Världens IPA (rekommenderas!)

Hej!

Ok, första inlägget... Idén till en blogg kom igår när jag misslyckades med att skapa en enkel Pale Ale utifrån ett recept jag hittade i den lysande boken Brygg Öl. Måste börja med att säga att det inte är något fel på receptet, utan att det helt klart var jag som brast. Hela problematiken började i förrgår när jag insåg att jag köpt hel basmalt (alltså den man använder mest av) istället för krossad malt. Insåg detta först efter jag öppnat förpackningen. Började fundera på om jag skulle sälja den. Kontaktade några bryggerier i närheten, men har ännu inte haft någon lycka med det. Nåväl, det blev att prova olika metoder att krossa på. Stavmixer, med resultatet att det hamnade malt överallt i köket, samt stora moln av maltdamm... Kaffekvarn, vilket såg ut att vara en höjdare. Problemet var även här att det blev ganska mycket mjöl.. Tillsist testade jag brödkavel med handuk över malten. Funkade ok men resulterade i ryggont, samt var mycket tidsödande. Så jag tror anledningen till mitt misslyckande ligger att malten inte var så bra krossad, vilket i sin tur ledde till stora problem vid lakningen (processen där man får de mäskade kornen att agera filter samtidigt som man filtrerar hett vatten genom dem). Mäskningen gick bra. Man kan väl säga att mäskningen och nerkylningen av vörten var det som funkade. Väldigt glad att min hemmabyggda vörtkylare fukade så pass väl! Det var väl i princip gårdagens höjdpunkt...

Så, resultatet av denna första bryggning är möjligen en besk lättöl... Inte riktigt vad jag var ute efter, men men... Kanske kan sälja in den till ICA eller nåt...

Musik jag lyssnade på var bland annat Tom Waits. Så denna första bryggd får heta: Everything Goes To Hell. Clumpsy Pale Ale.

Tjing!